hon har förlorat mamma,pappa och en syster! Läs om hur hon klarar sig dag för dag.

---

om detta hade hänt mig så vet jag inte alls hur jag skulle klara mig. Inte alls. Visst har man vänner och annan släkt men inga är som ens familj, inga.

Jag började gråta när jag läste ett inlägg hon skrev, jag tycker så himla synd om henne men ändå beundrar jag henne på ett sätt, hon är så himla stark! Men för att vara stark måste man ju vara svag.

Hon har gått igenom det värsta som kan hända, när ens familj dör.

Om jags kulle träffa den här tjejen skulle jag berätta för henne hur mycket jag beundrar henne och hur stark hon är!
Det är okej att gråta , det är okej att visa känslor och ofta igenom gråt och att må dåligt så känner man sig mer peppad på att resa sig upp, borsta bort smutsen och fortsätta.

Visst är det inte enkelt men man måste försöka.

Och hon kämpar.

Jag tycker att ni ska läsa hennes blogg och inse vad ni har.

Visst endel dagar kan man ba känna att sina föräldrar är aaaaas jobbiga som ska tjata på en hela tiden men tänk såhär då, tjat eller inga föräldrar? Valet är enkelt ellerhur?
Men var glad att du har din familj i liv, hur jobbiga dom än kan vara!

Jag har fått mig en rejäl tankeställare efter den här tjejens blogg, jag har insett mer och mer vad jag har och tänker inte klaga lika mycket längre.

Men läs hennes blogg iallafall.